Under 2010-talen har kundbeteenden och förväntningar i det svenska samhället ändrats. Man vill att allt ska vara tillgängligt och att både företag och den offentliga verksamheten ska arbeta snabbt och proaktivt. Dessa krav har nu även nått skolans värld, och den lever inte upp till elevers och föräldrars förväntningar på svenska skolan.
Svenskt Kvalitetsindex har under de senaste 10 åren frågat både elever och föräldrar vad de tycker om den svenska skolan. År 2019 är resultaten de lägsta hittills för både för-, grund- och gymnasieskolan.
Förskoleföräldrar är mest nöjda
Föräldrar till barn i förskolan är fortsatt mest nöjda. Kommunikationen mellan hemmet och skolan ses som den viktigaste frågan att utveckla. Många föräldrar känner inte att de får tillräckligt med information kring barnets utveckling.
Den största förändringen är för grundskolan, där nöjdheten har minskat från toppnoteringen 71,3% i 2013 till 59,1% i 2019. Enligt Svenskt Kvalitetsindex visar resultat på under 60% på missnöje. Några av de viktigaste frågorna handlar om att ge stöd vid problem, kommunicera kring vad som händer på skolan, och att föräldrar upplever att det finns en brist på både resurser och ordning.
För både förskolan och grundskolan är närheten till hemmet den viktigaste faktorn vid val av kommunal skola, medan det är ett gott rykte och det pedagogiska upplägget som toppar listan vid val av friskola.
Gymnasieelever känner sig mer stressade
Nedgången i nöjdhetsresultaten är minst för gymnasiet. Dock så har antalet stressade elever ökat, från 29% i 2016 till över 50% i 2019. Även Sveriges elevkårer har uppmärksammat denna trend. Detta beror till stor del på att eleverna inte känner att någon lyssnar eller stöttar dem bland lärarna.
Gymnasieelever känner också att lärarnas förmåga att lära ut är lägre än tidigare, och att betygen är mer orättvisa. Tidigare har antalet lärare som uppfattas som rättvisa legat på 80% – nu ligger det på ca 50%.