Diskussioner om betygsinflation i svenska skolor poppar ibland upp i nyhetsflöden och opinionsspalter. Det är många som tycker till om betygens vara eller inte vara, och hur elever bedöms. Skolverket varnade tidigare i år för att allt fler får högre betyg utan att egentligen ha lärt sig mer. Nu har regeringen gett nya direktiv för att kunna motverka trenden med så kallade glädjebetyg.

Skolverket slog i början av 2019 larm om att det finns stora skillnader mellan elevers slutbetyg och resultat på nationella prov. Dessutom förekommer så kallad relativ betygssättning vilket innebär att betygen ofta sätts i relation till elevernas generella prestationsnivå på skolan. På skolor med många högpresterande elever är det därför svårare att få högre betyg än på skolor med ett lägre genomsnitt.

Utredning om svenska betyg

Sen 2018 har det pågått en statlig betygsutredning som leds av Jörgen Tholin. Syftet med utredningen är bland annat att ta fram förslag på hur man kan gå över till ämnesbetyg istället för kursbetyg i gymnasiet.
Nu har Socialdemokraterna, Centern och Liberalerna kommit överens om att ta ytterligare krafttag mot betygsinflation och har bett den pågående Betygsutredningen ta fram förslag på hur man kan motverka trenden. Förslagen ska presenteras i maj 2020.

Vad spelar det för roll?

Men varför spelar det någon roll att skolor ger allt bättre betyg till elever? Bland annat kan det leda till att elever som kan mycket, men som går på en skola där betygssättningen är mindre generös, inte får studieplatser. Det betyder också att valet av skola kan påverka betyget, inte bara hur mycket eleven kan. I dagens Sverige, med fritt skolval och konkurrens om elever, kan det leda till att skolor använder generösa betyg som en fördel för att locka många sökanden.

Läs mer om betygsinflationen:
Skolverkets pressmeddelande
Artikel från Skolvärlden
Artikel från Lärarnas tidning